segunda-feira, 15 de agosto de 2011

Husi “Revolução” Ba “Evolução” Too “Involução”: Hateke ba Makaer-ukun Foinsae Sira

Parte 1

Martinho G. da Silva Gusmão

Molok atu tama ba referendum 1999, Igreja Católica liu husi Dom Carlos F.X. Belo, SDB no Dom Basílio do Nascimento halibur politiku nain sira iha Dare I (1998) no Dare II (Jakarta, 1999). Evento ida ne’e organiza husi Comissão da Justiça e Paz, Diocese Dili. Hateke ba eleição geral 2012, dala ida tan Uma Kreda liu husi Dom Basílio do Nascimento (ho presença Dom Norberto Amaral no Dom Alberto Ricardo) lidera makaer-ukun sira atu hamosu Maubisse I (2010) no Maubisse II (Palácio Nobre, Lahane 2011). Iha biban ida ne’e, Comissão da Justiça e Paz Diocese de Baucau mak sai facilitador, hamutuk ho sarani leigo sira ne’ebe professional no intelektual.

Foti husi filosofo Blaise Pascal, Dom Basílio do Nascimento ne’ebe kaer processo FM dehan katak “Nos ombros dos velhos, vemos mais longe” (husi katuas sira nia kbaas leten, ita hateke dook liu tan). Maski nune’e, ema balun hateten katak liafuan “katuas” ka “fuk mutin” la dun diak. Diak liu hateten “geração 1975” hodi compara ho “geração actual”, “geração potencial” ka “geração emergente”. 

Tuir lolos, FM-1 foti problema boot ida: “sociedade oinsa mak ita hakarak atu harii (?)” no “perfil liderança ida ne’ebe mak ita mehi atu hetan?” iha politika nain foinsae sira nia leet. Wainhira FM-1 temi kois deit “transformação da liderança”, ema lubuk ida hanoin kedas katak eleição 2012 hanesan momento ida atu “antigo” sira ba halot-an tiha, no geração foun hahu tur nudar makaer-ukun foun iha kadunan. Maibe, ida ne’e la’os espírito FM nian. Conseito “transformação da liderança” ne’ebe mosu iha FM-1 no FM-2 hare liu ba oinsa mak politika nain sira ne’ebe sei foinsae hela atu hatudu aan nudar “pensador” (theoretical understanding), “comunicador” (practical understanding) no “organizador” (technical understanding). Hateke hikas ba historia, liderança política iha Timor Leste bele sukat tuir “revolução”, “evolução” no “involução”.

Revolução: geração 1975

Liafuan “revolução” tama iha vocabulário político, wainhira iha 1789 rai França nakfera no naksobu tan povo revolta hasoru monarquia. Partido radical “the Jacobins” mobiliza massa no propaganda iha Paris atu hakotu kedas domínio imperador (liurai boot) Louis XIV ninia poder. Maibe, liu tiha 1815 deit mak hafoin geração liberalista sira proclama katak Revolução Frances (the French Revolution) hanesan luta husi classe atu halo transferência poder husi aristocracia ba bourgeois. Fou-foun, líder ki’ik balun hamutuk ho “Padre secular” sira prepara documento ida ho naran: “cahier du quatre monde” (caderno do quarto mundo) atu hatoo ba Liurai no ukun nain sira lori halo mudansa social no política. Interesante, katak, revolução Frances la monu nune’e deit, maibe mos liu husi Amo Lulik balun ne’ebe “laran moras” hare sofrimento sarani/ povo iha paróquia-aldeia sira. Exemplo, hanesan Padre Jean Meslier (1664–1729) halo manuscritos lubuk ida atu hateten katak “A revolta e o sagrado constituem os dois únicos universos possíveis na mente humana”. Tuir Amo-lulik ida ne’e nia hanoin, “... o revoltado é aquele que elegerá como valor supremo a integridade da vida humana em detrimento da concretização de um ideal de transformação radical da sociedade a tudo custo” (P.J. de Lima Piva: 30). Infelizmente, wainhira revolução hotu tiha “funu nain” sira ne’e subar tiha dokumentu ida ne’e no hases tiha “Padre” sira husi processo histórico ne’e. 

Hare ba historia Fransa nian, iha Alemanha Karl Marx no Friedrich Engels hakerek teoria kona ba revolução liu husi sira nia “The Communist Manifesto” (1848). Tuir Marx, teoria atu transforma estrutura bele deit mosu wainhira povo nia hanoin obriga líder atu halo mudansa radikal. Ho liafuan seluk, la’os ema nia hanoin (filosofo) mak halo mudança radikal, maibe povo nia insistência no insinuação mak doko rai. Husi ne’e ba oin, liafuan “revolução” sai ona hanesan sasukat ida atu halo transformação boot no radical (fokit too abut) iha estrutura politika nia laran atu hakotu dominação monarquia. 

Ita labele nega katak iha 1975, Timor Leste halo revolução atu transforma husi rai ida colonizado ba independência total. Líder sira ne’ebe hahu era revolução nian mak Francisco Xavier do Amaral, Nicolau Lobato, Vicente Reis Sahe, Mau Lear, Carvarinho, Ramos Horta no Mari Alkatiri ho Rogério Lobato, no geração tuir kedas mak Xanana Gusmão, Ologari, Taur Matan Ruak, Lere Anan Timor, Nino Konis Santana, Mauhudo, Mauhuno, nst. Temi sira nia naran, tan sira mak tur iha kadunan leten hodi halo proclamação unilateral ba ita nia independência no kaer funu. Evento ida ne’e marcante teb-tebes ba ita nia historia. Ohin loron sira fuk mutin no matan malahuk oituan ona. Maibe, wainhira hahu funu, sira mesak foinsae deit. Tan ne’e, esperito revolucionário iha deit juventude sira nia fuan no matan laran!

Característica husi geração ida ne’e, sira rasik hanaran “frente da revolucionária” atu hakat ba independência iha rai Timor Leste nian. Revolução sai hanesan sasukat ba sira nia hahalok tomak. Ate, revolução mos sai tiha hanesan definição unilateral ba historia Timor Leste nian, liu husi mística (hanesan foti sae klamar no fiar tomak) no mártir (fo an no isin tomak too mate), paixão (ho terus no mata-wen tomak) no compaixão (ho laran no domin tomak). Husi ne’e mak foinsae sira hahu hetan naroman no matenek atu sai líder. Ho Marx nia liafuan karik, liderança moris nudar produto husi revolução. Revolução mak obriga sira sai líder hodi too ba emancipação – “ninia ulun mak filosofia, ninia fuan mak proletar”. Tan ne’e, proletar (“maubere”?) hasoru malu ho filosofo então revolução sei nakfera.

Evolução: “resistir é vencer”

Maibe, revolução ninia resultado bele halo ema la haksolok ka halo ema sai bulak tan la agoenta ho “sensibilidade absurda”: lakon razão, lakon motivação no lakon espírito atu hakat nafatin ba oin. Hahu konflitu iha FRETILIN nia laran too Nicolau Lobato nia mate (31 Desembro 1977), energia da luta hahu mate-lakan! Too 1983, knanuk mística no mártir nian hahu mohu neneik. Revolução hahu tama iha momento agonia nia laran. Luta ba libertação mos malahuk neneik.

Iha situação ida ne’e mak Dom Martinho da Costa Lopes no Comandante Kay Rala Xanana Gusmão hare hamutuk oinsa mak luta Timor Leste nian husik hela tiha revolução Marxista no fila ba filosofia emancipativa rasik. Diak liu – teologia da libertação ida. Hau hanoin katak Dom Martinho no Comandante Gusmão la hatene teoria social husi Jürgen Habermas nian. Maibe, hanesan naroman foun ida, sira rua hamoris teoria Habermas nian liu husi telepatia extraordianria ida. Iha ensaio ida “Toward a Reconstruction of Historical Materialism” (cf., Communication and the Evolution of Society, 1984: 130–177), Habermas hatoo kritika hasoru Marx. Halo nusa ba mos, revolução Marxista ho filosofia Marxista hanesan surik matan-rua. Marx dehan katak, filosofia “the negation of previous philosophy, of philosophy as philosophy”. Katak, filosofia ida uluk bele mate, atu moris fali filosofia ida seluk nudar filosofia. Nia rasik la husu atu halo revolução nudar hadau poder no hadau kadeira hanesan Lênin no Stalin (ho Mao Tse Tung) nia bulak. Ensaio ida ne’e naruk tebes. Maibe, hau hakarak habadak deit idéia balun – katak – Marx hanoin kona ba revolução nudar sistema mecânica no interpretação técnico ba processo historia nian hodi reduz ita ema nudar instrumento ba revolução. Tan ne’e, revolução sai deshumano tiha no halakon ema barak nia moris quase saugati tiha deit. Lênin nia liafuan katak “social engeenering” (engeneria social; ka rekayasa sosial). 

Tuir Habermas nia hanoin, transformação ne’ebe humano liu mak liu husi evolução social. Atu buat ne’e bele lao diak, nia hateten katak ita labele halo alienação (halakon ema husi nia moris no nia dignidadae) ba ema maibe lori sira atu sai nudar centro! Ita ema labele hare malu nudar “meios” ka “instrumento”, maibe fatin atu hahu no fatin atu too ba! Tuir Habermas nia hare, atu evolução bele lao diak ita tenki hametin “Organizational principles of society” ne’ebe nia defini nudar “... inovations that become possible through developmental-logically reconstructible stages of learning, and which institutionalize new levels of societal learning” (ibidem: 153).

Hau lalika haktuir ai-knanoik ka historia foun. Maibe, oinsa mak Xanana Gusmão transforma FRETILIN no FALINTIL ba nacionalismo foun, liu husi CNRR, CNRM too CNRT, ho ninia organização juventude hanesan OJETIL/ OJELATIN, Fitun, no RENETIL ho DSMTT, forma Frente Clandestina, Frente Armada no Frente Diplomacia, liu mos husi “política batina mutin” (Dom Martinho, Dom Carlos F.X. Belo, Padre sira no Frater sira) nian, hatudu saida mak Habermas temi nudar “inovations”. Organização hirak ne’e hamrik no halao reconstrução ba luta liu husi terus no susar, moras no mata-wen, tanis no halerik. Monta no remonta, nakfera no kola fali, traição no paixão iha momento ida ba momento seluk, halo katak ita nia luta hakat tuir “stages of learning” ida. Ne’e duni, Xanana ninia liderança iha funu laran ne’e “singular” no “personalíssima”. Ho lema “resistir é vencer”, nia lori evolução da luta too iha final. Xanana, hamutuk ho Mauhunu, Mauhudu, Taur Matan Ruak, Dai-tula, Lere Anan Timor, Nino Konis Santana, Lu-Olo, bele sai hanesan segunda geração ne’ebe marca passo foun, nakfilak tiha revolução ba evolução. Liafuan “resistir é vencer” hanesan tiha ona teoria Charles Darwin nian, kona ba “fittest for survives”, too novellete sira hanesan Solzhenitsyn dehan “men ... knowing that they will be beaten, [but] goes on fighting” [cf., One Day in the Life of Ivan Denissowitsch]. Evolução da luta sai husi definição unilateral ida ba ação multilateral, la’os deit ona ação maibe mos pensamento.

Involução: “o arte do pensar e agir”

Maibe, liu tiha independência ita hanesan namlele tiha deit; lakon ona espiritualidade vitalícia (no hela deit “pensão vitalícia”). Buat ne’ebe Habermas temi nudar “... institucionalize new levels of societal learning” hanesan atu lakon tiha deit. Tan sa? Iha ne’e mak Dom Basílio ninia liafuan sai importante – “... tan durante ne’e ita hatene an liu husi ema seluk nia ibun, ema seluk nia matan no ema seluk nia hakarak. Ita rasik seidauk tur hamutuk atu hateten kona ba ita nia aan rasik – ‘quem nos somos’?”. 

Atu bele hare kona ba “quem somos nos”, ita bele sukat husi objective world (buat ne’ebe loron ba loron ita hasoru ka factos ne’ebe ita hetan); social world (ita nia relação husi ema ida ba ema seluk, ka husi organização nia ema sira ho sira seluk); no subjective world (privilegio ne’ebe ema ida-idak hetan aksesu ba). Iha aspecto 3 ne’e nia laran, ita hare kedas oinsa mak transformação ba liderança hetan duni problema (desafio), maibe mos iha tempo hanesan hetan resposta.

Tuir hau nia observação, (1) iha nível “objective world” ita seidauk iah lian ida no hanoin ida kona ba “state of affair” (factos ne’ebe ita hetan) Timor Leste nian. Ita tau exemplo ki’ik oan ida, kona ba “caso Maternus Bere”. Iha diskusaun FM-2 nia laran, geração foinsae foti problema ida ne’e nudar “political discourse” (saida mak sira hakarak atu halo duni iha ita nia sistema politika). Intersante, katak, geração husi “antigo testamento” (liu-liu Xanana no Ramos Horta) hatoo “political opinion” (katak, hatudu saida mak sira hatene liu husi experiência) ne’ebe “superior” tebes! Wainhira sira 2 ko’alia, lian hanesan tesi kotu ona. Foinsae sira sei hela nafatin iha “political discourse” ne’ebe sai “inferior” no foinsae sira “rende” fali. Tuir hau nia hare, ida ne’e hanesan ona “transformação da liderança” iha nível share of knowledge, maibe seidauk too iha full range. Katak, liderança antigo nian sei hatene liu, no liderança foinsae sei la hatudu carateristica ketak ida. Foinsae sira sei moris iha “sombra” katuas sira nian. Maibe, importante liu: FM 2 halo katak ita nia “objective world” tama ona iha diskusaun no definição unilateral kona ba historia hahu tama iha “crise do sentido”.

Iha (2) nível “social world” ita hare momos katak FM-2 hatudu oinsa mak “antigo” sira sai nafatin “mitos”, no foinsae sira hanesan deit labarik sira ne’ebe haksolok hare film cartoon. Iha duni comunicação husi katuas sira ho foinsae sira. Maibe, sei gagu hela! Sa tan, mosu insidenti ki’ik oan ruma wainhira líder antigo sira hanesan “hadau malu” fatin atu tur, no halo líder foinsae sira “balar” (bilang) tiha. Hatudu deit, katak, katuas no foinsae sira moris iha classe social ida ne’ebe la hanesan. Hau hare nafatin katak, ida ne’e mos transformação da liderança – pelo menos husi caráter no personalidade.

Ikus liu (3) iha nível “subjective world” – foinsae sira ne’ebe participa iha FM-2 ne’e hanesan privilegiado no hetan ona aksesu nudar makaer ukun ba futuru. Iha politika nain geração foun balun hatudu ona independência iha sira nia pensamento. Seluk, sei dependente oituan ka sei atrapalhado atu hatoo sira nia hanoin rasik iha katuas sira nia oin.

Tentação boot wainhira ema halo pergunta – FM 1 no FM 2 ninia resultado mak saida? Tuir hau nia hanoin, resultado FM 1 no FM 2 hare husi processo “involução”. Historia Timor Leste hahu husi dalan revolução ne’ebe “failhado” too evolução naruk ida no desesperadamente monu fali iha “estado frágil” ida nia laran, agora tenki halo involução. Liafuan “involução” tenki hare husi teoria estetika ka hermenêutica política lori defini politika nudar “o arte do pensar e agir”. Ne’e hatudu katak, involução hanesan processo atu hafutar no hafurak, liu husi “raison du coeur” (B. Pascal) – ka, hanoin ho fuan laran iha leadership nudar “pensador”, “comunicador” no “organizador”. Ita hare kedas iha ne’e geração 2 mak hasoru malu; ida mak geração 1975 (hahu liu husi dalan revolução) no ida seluk mak geração 1999 (resultado husi evolução). Agora sira 2 hasoru malu iha palco política nia leten atu halo inclusão ida. 

Dala ida tan Habermas hakerek, “inclusion of the other means rather that the boundaries of the community are open for all, also and most especially for those who are strangers to one another and want to remain strangers” (cf. The Inclucion of the Other: Studies in Political Theory: xxxvi). Iha FM 2, participante sira mai husi partido político oi-oin. Sira la diskuti hanesan iha PN, maibe iha salão Nobre quase acadêmico. Sira mai husi geração rua ne’ebe la hanesan, maibe ida-idak hatudu ninia definição kona ba historia – bele iha proclamação unilateral kona ba ukun rasik an, maibe la iha ona definição unilateral kona ba historia Timor Leste nian. Maski ita nia hanoin no ita nia posição la hanesan, maibe ita hotu moris iha comunidade ida ne’ebe nakloken ba political discourse.

*) Hakerek nain, Direitor CJP Diocese Baucau, Secretario Executivo/ Porta Voz FM